Åh vad tiden står still, tycker ni det också? eller är det bara för att vi vet att vi har 29 veckor kvar av längtan.
 
 Igår gick vi in i vecka 11 och jag längtar efter att få känna bebisen i magen. Kommer ännu att dröja ett tag.
 Just nu har jag en liten kula som gör att alla mina byxor är för små. Börjar bli dags att leta fram sommarklänningara, och hoppas på att de passar.
 
 Det lilla liv som växer under mitt hjärta gör mig så lycklig. Alla tankar på att det kommer vi aldrig att klara är som bort blåsta och har ersatts med en längtan och en kärlek som är större än ord.
 Flickorna kramar magen varje dag och viskar små hemligheter i tron att den hör. De längtar också efter små sparkar som vittnar om att den gömmer sig där inne.
 
 
 Kram